Hem och småkissar har gjorts fina inför helgen. Morgonen började med att matte dammsög. Sedan var det kloklippning för alla förutom den vanliga morgonvägningen. Vägningen gick hyfsat men var en del pip och trixande för att lyckas få till klossingarna. Det gäller att vara snabb. Så var det dags för husse att dammsuga och tvätta alla mysfiltar. Leksakerna plockades ihop och så for matte iväg för att fixa mer mat och kattsand. Tja… och vid hemkomsten var det lite lagom med sand spritt och leksaker överallt. Kändes lite orättvist eftersom katterna är fem mot två… Det räckte dock med lite sopning utanför kattlådorna. Men roligt hade de! Bäst är en kartong med hål i som de far och klättrar i, små bollar med risgryn i samt en liten tunnel med boll på. Mamma Alice har börjat busa med dem, och de med henne, det är så roligt att titta på dem alla! Framåt kvällen var det badtime! Vi tappade upp ”ståhöjds”-vatten i lagom temp och stoppade lite bomull i öronen på krabaterna. Gick finfint! Husse och matte fick en mycket lugn kväll då alla ungarna legat inmysta i sitt bo med en massa filtar och en omsorgsfull mor. Nu har de börjat komma igång och busa, Alice pratar mjukt kuttrande med dem och husse fixade lite bilder. Ungarna doftar ljuvligt och morgonens städ är glömd sedan länge. Det är just nu bara mysigt med vildbasar här hemma!

Nu har vi passerat halvtid och det blir allt mer livat för varje dag. De har nu lärt sig att klättra! Arthur tar sig utan problem upp en meter, bara han har minsta lilla att fästa sina små hullingar i, och ploppar sedan glatt över på ”fel sida” av stängsel som inte mamma katt kan hoppa över. Arundel har visat sig vara vår coolaste katt. Inte så nyfiken som sin bröder, men när dammsugarmonstret kommer igång och de andra tokrusar iväg sitter Arundel kvar och tittar. Man får lyfta bort henne för att kunna städa under henne! Hon förstår inte varför det ska vara sådan uppståndelse, dammsugaren var ju där igår också, och dagen innan det… Kommer det plötsliga ljud bakom henne, då far hon förstås iväg som de andra men det är rätt otroligt att hon tolererar något så otäckt som en dammsugare. Agravian är vår nyfiknaste lillkisse, han har inte tid med annat än att utforska saker så nu har husse och matte organiserat ”operation tvångsgos”, vilket utförs ett par gånger per dag. Och jodå, bara man får lugna ned sig ett par hekto är det ganska mysigt att bli gosad på fjunmagen!

Lilla Agnes och Anne väckte stormförtjusning hos veterinären. De fick följa med Alice på besök och personalen stod i kö utanför deras rum för att få chans att titta och leka med dem. Alice har haft fortsatta problem med magen och när hon gick ned i vikt fick matte nog och bokade ett veternärbesök. Jo, jag VET att kattmammor går ned i vikt när de diar… men… men… hon är ju så liten från början. Vi öste på med Hill´s A/D under helgen och lillstumpan gick upp i vikt. Sedan fick husse vara med för att ta avföringsprover (hua). Han tog sedan ledigt och for iväg med lillstumpan och hennes små till Strömsholms djursjukhus. Och… tja… inget var fel. Alice undersöktes kors och tvärs (även ungarna fick sig en omgång). Hon fick ett nytt foder med lite mer fibrer i och en saftig räkning och det verkar ha gjort susen. Så, vi får se det som en kryddad hälsokontroll för till kvällen var naturligtvis allt normalt igen och så har det fortsatt och om det beror på fodret eller den salta räkningen diskuterar husse och matte vidare om. 😉

Matten har varit utan rackarungar i två dagar! Nu hemkommen till alla vildbasar och de har växt så att man ser det med blotta ögat! Nu har de börjat leka med leksaker, börjat springa, sladda och klättrar överallt! Det är livat, minst sagt och vi misstänker att det inte kommer att lugna sig på något vis kommande veckor!

Roligast just nu är insatsen till salladsslungan. Vi har den för att ha en chans att väga småkottarna på mornarna men resten av dagen är den deras. De klättrar i den för att testa hur många kattungar man kan få plats i den, de välter den och springer i den så att den rullar iväg över golvet. De är liiite för kreativa med det mesta. Matte och husse satte galler för vardagsrumingången. Ungarna knatade rakt igenom. Vi tejpade nedre delen, de klev lätt upp ett hål och kom igenom. Vi tejpade högre upp och de började sina ivriga experiment med att försöka att välta hela gallret. Vi stagade upp. Då klättrade de helt enkelt ännu högre upp och damp ned på ”rätt sida”. Gah! Lilla Agnes som är lite knubbigare än övriga riskerade att fastna med magen så efter en del klurande har vi nu satt dit en spånskiva! Som vi och Alice kommer över men inga ungar än så länge :). Tänk att det ska vara så avancerat att överlista så små varelser!

Idag har vi haft fotosession på en solig balkong. Var inte helt lätt att få med allihop så husse samlade in dem i en korg och så plockade vi ur dem en och en. Korgen var tillräckligt spännande för att hålla dem sysselsatta och på plats :). Var otroligt gulligt när de kisade mot solen! De växer så att det knakar. Vi kör några dagar med extra skonsam mat för orolig mage och eftersom det är omöjligt att hålla mamma katt ifrån småttingarna så får de samma mat. Var hos veterinär i fredags och pratade med dem. De sade att jag inte behövde oroa mig eftersom Alice är pigg och glad, dricker och äter. Tydligen kan det ta lite tid för maggarna att komma i ordning om det väl stökats till. Nåja, matte får väl tagga ned ett par hekto. Om ett par dagar kunde vi börja smyga in lite babyfoder igen utan problem. Nåja, småkissarna älskar den nya lite lyxiga maten, den är till och med bättre än babymoussen och de äter, spinner och får mat i hela ansiktet, över tassarna och på öronen! Arthur och ibland Anne har för vana att komma och sätta sig i mattes knä för att bli gosade med efter maten. Det är så mysigt.

Mamma Alice kan inte hålla sig från kattungarnas mousse och välling (eller besökande småhundars goda mat) och hon verkar ha fått ont i magen och blivit lös. Som vanligt blir man snabbt orolig, speciellt som älsklingsgumman redan är en liten tunnis. Prövade canikur efter inrådan av veterinär och köpte till och med någon värmekontakt som utsöndrade feromoner som sägs lugna oroliga katter ifall det skulle vara så att stumpan är stressad av att ständigt hämta sina illbattingar som snabbt travar iväg, går vilse och skriker på hämtning. I eftermiddag blev det dessutom utröjning av allt annat foder än den babymat hon ätit sedan parningen. Välling och annat får helt enkelt gå till närliggande katthemsverksamhet och småkissarna får nöja sig med det uppblött babymat. Håller tummarna för att det lugnar sig och ser till att gosa lite extra med henne. Babymaten togs tveksamt emot av katterna, men matte körde smakprovsvarianten igen och den enda som spottade ut var Arthur. Till kvällen var han dock mer angelägen då han såg hur syskonen smackade och åt, så han puttade bort Agnes som redan hunnit bli klotrund och smaskade i sig det sista. Så nu har vi fem små klotrunda kissar som springer runt och gör golvet osäkert!

Småknallarna har haft sitt första officiella besök vid fyra veckors ålder. De skötte sig hyfsat, och alla utom sömntutorna Anne och Agnes kom fram för att hälsa artigt. Kattungarna var inte allt för besvärliga att gosas med heller, men så är de ju vanligtvis inte svårflörtade på den fronten. Efter ett tag brukar det iofs vara dags för att undersöka saker, smaka på dem eller börja jaga syskon och då får det ju vara nog med gos. Det är så mycket man ska hinna med som kattunge.. och vi vet ju alla att ”duty calls”. Är det sovdags blir det dock istället en liten goskatt eller fem som promt somnar i en famn, och då gäller det att vara beredd! De går från full muskeltonus (något skakig förstås, men ändå..) till noll på ungefär en sekund och är man inte med finns det risk att de trillar ur famnen.

Vi körde en ny runda igår kväll med 80 klor på 5 minuter. Denna gång var det inte fullt lika högljutt till mattes och husses glädje. Till helgen blir det nog dags för ett första provdopp… de ”onda” planerna om hur de ”stackars” katterna ska vänjas vid vatten håller på att utformas som bäst… Det blir nog handfat, lite mer än ljummet vatten och en kattunge i taget så att inte Alice får det alltför besvärligt med att få ordning på dem sedan. Vi får väl se om det är ett recept för success.

Deras utveckling går rasande fort nu. De knatar och klättrar runt överallt och idag gjorde vi i ordning en liten bricka med sand som vi ställde en delad kattbur till tak över. Då kommer inte mamma katt in utan får knata iväg till toaletten som vanligt, medan småkissarna kommer in utan problem. Försökte oss på att ge dem lite välling som stöd eftersom de far runt så in i vassen. Det tyckte mamma katt var jättegott… Arundel plaskade runt lite i fatet när matte satte dit henne, sedan pep hon i högan sky. Bevars! Vem vill väl vara blöt om tassarna! Lådan de har bott i har fått ryka, de klättrade så mycket på kanterna så nu bor de i några mjuka filtar med lakan över. Flytten var spännande, alla hamnade på en filt lite längre bort och Alice hade fullt sjå med att ”bära tillbaka” dem medans vi försökte att bädda om så snabbt som möjligt. Nu ligger alla 5 småttingar och snuttar i boet och smackar förnöjt medan Alice spinner. Nytt försök med välling imorgon!