Magen börjar bli lite rund på Alice. Vi är så nyfikna på om det är något därinne, men det får man väl tro. Lite bus finns det allt i henne trots att hon ägnar mycket tid åt att gosa in sig i filtar där hon vilar. Idag byggde matte ihop ett köksskåp med lucka och sågade ur ett hyfsat runt hål i ena änden. Kanterna slipades till och så lades en av Alice favoritfiltar in. Så där bor hon numer och Iris håller sig runt öppningen, hon vill gärna in men har respekt för mammakatt som vill vara ifred.

Nu är vi en bit in i oktober och det är inte riktigt lika mysigt på balkongerna tycker katterna. Är det sol är det förstås en heeelt annans sak, då är det två katter som ligger utsräckta och gonar sig, ja, i alla fall Alice. Iris har bara tid att ligga still en stund, sedan är det någon fluga som kanske vaknat till liv, eller något annat viktigt.

Glada nyheter är att Alice fått ”hallontuttar”, de är lite mörkare rosa och har börjat växa lite. Så i mitten av november beräknas det landa kattungar här hemma!
Vi har köpt in ett köksskåp från ikea som vi ska inreda åt vår blivande mamma, för snart kommer hon nog att börja söka ett lämpligt bo.

Idag fick Alice åka på besök hos sin snygging! Vi trodde att det var på G i torsdags men så trubbades ylandet av och hon var som vanligt fast än mer gosig under ett par dagar. Så startade det igång igen i söndags kväll, men då hade vi lite is i magen innan det blev ett himla hallåande under gårdagen och natten. Så imorse for matte och Alice iväg till Mysak innan det var dags för mattes skola. Alice sade inte ett pip på hela vägen och verkade mycket nöjd med att träffa sin älskling igen. Hon snokade runt på ”sina” nya domäner och lagom tills matten hade landat hemma igen så pep telefonen med meddelande från Mysaks matte; det var kärlek på G!
Här hemma går Iris omkring och letar efter sin bästis, men nöjer sig sedan med mattes knä. Hon kan ju sitta i knäet i timmar när det är plugg eller läsdags. Och sedan blir det galet bus när hon apporterar trasselråttor så att hon plöjer vattenglas, dundrar in i väggar och annat som står i vägen.

Kullen efter Alice och Mysak (Excalibur) blev ljuvlig både i päls och temperament. Vi hade visserligen tänkt att pröva en annan hane för att experimentera lite men eftersom vi fått lite bråttom att hinna med en kull till blev det lite tight. Så samtal har förts med Mysaks matte och kontrollavelstillstånd inväntas. Experimentera kan vi göra en annan gång, nu håller vi tummarna för att kontrollavelstillståndet ska gå igenom, att parningen ska bli lyckad och att ungarna blir lika underbara som vår första kull. Om allt går enligt planen så landar det småkissar här hemma i november.

Från de flesta i kullen kom en liten uppdatering efter halvårsdagen. Agnes har varit ute på sitt sommarställe och jagat flugor på altanen, hon sover i familjens sängar och verkar vara otroligt älskad. Pälsen är sagolikt vacker, som ett ulligt moln! Casper (Arthur) har hunnit med att kastreras. Han är en så stor kisse! Och har samma täta ljuvliga lockar som sin syster Agnes. Det är stor förtjusning i grannskapet när Casper är på promenad i sin sele. Han har även fått klättra i träd och det verkar han gilla, trots att han var lite harig när han var liten kille, då ville han helst stanna på marken och titta på. Keso (Agravian) är mycket tight med sin matte, med överallt och älskar henne över allt annat (nästan iaf, han var ganska kär i kattdamerna på området och ropade efter dem på kvällarna, så matten tog honom till veterinären… och sedan dess verkar ordningen vara återställd :)). Iris (Anne) är vår goskisse, hon vill så gärna vara nära, bli hållen och buren på. Hon tål t om att man klipper klossingarna utan att hon ens lyfter på ögonbrynen eftersom hon är fullt upptagen med att spinna. Hennes temperament är så trevligt, faktiskt det trevligaste vi sett av alla katter vi haft. Kanske stämmer det att ungarna får sin pappas humör, för Alice är ju mer försynt även om också hon älskar gos. Mysak vräker sig på rygg, liksom Iris och blir killad på magen. Iris är en pigg ung dam, nyfiken och närvarande. Hon älskar bus och att apportera samt anser att bästa sovplatsen är i famnen på matte eller husse.

Veckorna går fort och lilla Iris växer så att det knakar. Hon är fortfarande vårat lilltroll, men nu är det inte långt kvar till mammas storlek. Goset sitter i, men det finns inte riktigt lika mycket tid. Det är ju så otroligt mycket som måste utforskas, gränser som måste testas och dessutom kommer det ibland in flugor på den inglasade balkongen som Iris och Alice måste hjälpas åt med att fixa.

Även om det är en hel del jobb med kattungar, både i busbehov och med uppfostran så är det (för det mesta…) det mysigaste som finns! Bäst är när lillan kommer kravlandes upp i knät när det är dags för filmtittande, eller när hussen och Iris kommer och möter mig efter mina kvällspass. Då hänger Iris på D:s axel och spanar och det bästa sättet att släppa en tuff kväll bakom sig är att snufsa in riktigt ordentligt i hennes fluffiga lockar.

Det är lite tomt och alldeles för lugnt, matte och husse behöver inte hoppa/tvärstanna/väja för en massa tokrusande kattungar längre. Istället får vi försöka gosa lite extra med Alice och leka lite extra med Anne. Ändå känns flyttarna bra, småkatterna har kommit till hem där de kommer att bli älskade medlemmar och vi har redan fått fina rapporter om hur det går för Arthur. Han har fått spatsera ute i en fin sele och verkar alldeles särdeles bortskämd. Ujuj, det där kommer att bli en liten divakatt som promenerar mellan gos, bus, mat och massor av kärlek.

Det sista veterinärbesöket gick kanon, småkissarna skötte sig utmärkt och veterinären var stormförtjust. Och jo, även denna gång stod sköterskorna i kö för att kika till ulltottarna och såklart blev andra i väntrummet nyfikna och småkatterna fick stå ut med små utrop om gullighet igen. Matte var såklart stolt. Allting var bra med kattungarna, veterinären tyckte att de var så coola, trots att det gjorde ont med chipmärkningen.

Nåväl, nu ska här gosas katt!

Småkottarna växer och växer. De hittar ständigt nya ställen att ställa till det med, nu klättrar de utan problem upp via kattlådan till badrumsbänken, via liten soptunna upp till badkarskanten där de balanserar över till handfatet och i köket klänger de via stolarna upp på bordet. Är ett sjå att hålla dem iaf från bordet, men i badrummet har vi gett upp och evakuerat. Tandkräm, och Alice vattenskål, hårborstar och annat SKA ned på golvet, bara för att alla vill se vad som händer. Tja, det händer ju inget, men var roligt ändå. Kan vi göra det igen.. ?
Arthur har haft namnsdag idag, det var lillmatten som kom ihåg och mailade kramar och hälsningar. Och jodå, Arthur fick några extra pussar och kramar även om han egentligen inte hade tid. Annars har han haft lite otur idag. Brorsan Agravian stal kyckling från mattes matskål på vardagsrumsbordet och satt egoistiskt och segervisst morrande åt stackars Arthur som stod nedanför och tittade upp med oförstående blick, för Arthur skulle ju såklart ha delat med sig om han haft sådan tur… eller… not. Systrarna sussade sött och missade spektaklet. Senare kom dock den hårdaste smällen. Arthur hoppade ned från den olovliga bänken i badrummet och landade i den stora vattenskålen. Plumsen hördes i hela lägenheten och det var en något olycklig liten kisse som fick frotteras innan han sökte tröst hos mamma katt. Det var mycket svårt att hålla sig för skratt när Arthur kom plaskandes i hallen innan han frotterades, men matte och husse höll minen ganska bra ska tilläggas ;). Nu håller de på att busa med ett litet ”tyghus” som de fått ärva, och bara älskar. En av kissarna leker muräna och anfaller syskonen när de kommer i närheten, och så byter de ibland.
Ikväll var det myskväll med ”Puss in Boots”. Ujuj… vi fick hålla för öronen på småkatterna så att de inte lär sig mer hyss än de redan kan. Mamma Alice vet redan hur hon ska pressa matte och husse och är mycket beräknande. För fastän vi VET att katter aldrig skulle svälta sig själva, även om de får ett foder de inte är helt nöjda med så blir det en tyst dragkamp som Alice vinner. Ikväll blev hon serverad kycklingfilé och hur många mespoäng ger inte det husse och matte… Nåja. Katteländet är helnöjd, matskålen är putsad OCH hon är uppe i sin normalvikt.