Hittills har vi fått flera intressenter för Iris, alla verkar dessutom sådär riktigt fina och trevliga. Men när det kom till ”verklighet” så bangar husse ur helt. Han blev helt förstörd över att Iris skulle flytta och vill inte släppa henne. Helst vill inte jag det heller, men samtidigt behöver vi plats. Dessutom vill damerna inte sova någon annanstans än i sängen och blir helt förtvivlade om de skulle stängas in – varpå de krafsar och mjauar så att jag vaknar. Hur det ska gå med småbebbar i sängen är en gåta för mig, men husse tror som sagt att allt löser sig. Oh, my!
Han kan tänka sig att släppa Siri till fodervärd, där finns det ju ändå ett avelsvärde att ta vara på som vi antagligen inte kommer att hinna med. Med Iris finns ju dock inget annat än att hon är djupt älskad av oss. Ujuj, det körs hårda argument här hemma om att barn ska få växa upp med djur, och inte vill jag väl ta ifrån lilleman båda hans kompisar… ja, den retoriken är ju som gjord för att jag där och då kunna tänka sig sömnbrist och trångboddhet!
Jag förstår att det måste vara väldigt tufft att omplacera en så pass högt älskad familjemedlem! Vad skönt ändå att ni till slut har kommit till ett beslut.
Om ni i framtiden ändå skulle ändra er eller om ni mot förmodan skulle märka att vardagen med katt, barn och boende inte fungerar, så får ni absolut höra av er igen. Om ni skulle tro att hon skulle trivas hos oss så står dörrarna öppna till ett kärleksfullt hem.
Lycka till med båda katterna och de två små nya liven som dyker upp snart!
Ellen och Viktor
Åh, ni låter ju som sååå rätt för lilla Iris men tror att alla våras hjärtan skulle gå i kras om Iris flyttar, så där hade väl hussen rätt. Visst är det galet härhemma ibland men det blev lite lugnare när Siri flyttade. Erat meddelande värmer verkligen våra hjärtan!