Nu börjar man ana att magen putar lite på sidorna hos Alice. Hon gillar fortfarande att jaga flugor som förirrat sig in, men annars ligger hon gärna på skötbordet eller i sängen och myser. Om en månad får vi se om det är någon i putmagen..

Kattungar väntas i v 44-45 och vi är så glada! Vi längtar och längtar efter att återigen ha små dunbollar att gosa med och hoppas att allt ska gå lika fint som det gjort med tidigare kullar.

Nu väntar vi ivrigt på att Alice ska få ”hallontuttar” som visar att parningen tagit sig. Vi har skämt bort henne med det superboostande specialmjukfoder som hon är tokig i. Sedan ligger hon mest i solen på inglasade balkongen, nedborrad i vår långhåriga fårskinnspäls och myser om hon inte sover på husse förstås.

Naturligtvis kom Iris igång med att löpa för några dagar sedan! Så, det blev ett gäng plågsamma nätter, men hon är inte riktigt lika ljudlig som Alice iaf. Nåja, nu vet vi att hon kan löpa och hur hon beter sig. Men nu får hon vänta ett tag, för vi vill hinna njuta av varje kull och inte ha kattungekaos..;) Nog för att det kan bli kaos ändå de sista veckorna med ett gäng busgalna småkissar som röjer!

Nu hoppas vi på en färgglad kull i början av november!

Ja så gick hela långa sommaren och Iris har då rakt inte tänkt gå i löp. Vi testade att ta pillren från Alice också för att stimulera, och tjosan så kom Alice igång. Men inte Iris. Eftersom vi har en riktig snygging på gång kände vi att vi inte ville vänta längre utan vi låter Iris busa runt ett tag till och så tar vi kullen på Alice istället.

Nu är Alice uppe i Stockholm hos sin Tiger… eller Ixion som hans födelsenamn är. Rapporterna därifrån verkar lovande. Stackars Tiger hade inte parat någon förut, men Alice har visat vart skåpet ska stå och Tiger fick vackert hänga med. Han har en otrolig päls som vi älskade redan första gången vi såg honom. Det var på en utställning i februari i år. Vackra korkskruvar och ljuvligt mjuk. Han har dessutom ett så näpet ansikte och blå ögon. Så, nu hoppas vi på små blåögda katter i allsköns färgkombinationer för denna gång är ju pappan röd i sin grundfärg!

Vi hade tänkt att köpa en liten hona från Ägirshus fina katteri. Vi hade hittat den ”perfekta” kombinationen enligt mina önskemål och vi väntade ivrigt på att ungarna skulle komma. Nu blev det dock fem fina killar och inte en endaste liten hona. Vi kan bara gratulera till den söta kullen, och spana vidare efter en speciell liten hona till vår väntande fodervärd.

Mycket har hänt under våren, jag har fortsatt att studera lite parallellt med mammaledigheten och när det gäller katteriet har vi hjälpt till på ett litet hörn för att få rasen godkänd i FIFE. Preliminärt är nu LaPermen en godkänd ras efter en sista bedömning i Madrid. Nu återstår det att ställa ut katter framöver.

Det har dock varit en hel del turer med SVERAK inför godkännandet och vi har därför bytt förbund till World Cat Federation och en kattklubb som heter Sveriges Nya Raskattförening. De verkar väldigt trevliga och har tydliga mallar gällande det mesta inom kattvärlden. Vi kommer nu att testa detta förbund och registrera våra kommande kullar där. Hos WCF är LaPermen godkänd sedan länge som ras.

Vi har tittat på en hane till Iris. Nu börjar det återigen klia i kattungefingrarna. Hanen som vi spanat in är vackre Ixion, med röd grundfärg. Tillsammans med Iris svarta grundfärg kan vi få massor av spännande kombinationer, allt från vackert maskade till sköldpaddor.

Både Alice och Iris har undersökts för HCM, och båda var fria från hjärtfel. De har även testats för PK-brist och ingen av dem bar på någon gen för den sjukdomen. Sedan har Iris testats för blodgrupp och FIV/FELV och allt ser finfint ut där också. Känns gött. Alice har återhämtat sig fint efter sin kull.

Nu har vi två småkatter kvar här hemma. Lilla Bea är tingad och flyttar till sin familj om några veckor och vi hoppas att vi snart hittar ett mysigt hem till lille Benjamin också. De flesta ungarna har hamnat i Stockholm så han kanske landar där han också.

Alice har tagit ungarnas flytt med ro. Tror inte att hon riktigt förstått att de är borta, för två stycken håller henne sysselsatt med sitt bus. Vi märker dock av att det är väldigt tyst och lugnt i jämförelse mot förut. Både skönt och lite sorgset. Det var mysigt när hela högen satt innanför dörren och väntade när vi kom hem, eller då vi hörde hela skockens galopperande över golvet när det var mat eller busdags.

Förra helgen var vi på Recognition show i Örebro, dock utan egna katter. Häftigt, men svårt att förstå alla turer. Domarna gillade katternas temperament och deras päls. Uj vad kul det var att träffa de andra uppfödarna som rest från hela Sverige. Tyvärr blev det ett väldigt kort möte för vi kom just när domarna började titta på katterna och vi var tvugna att åka straxt efter att de blev klara. Ett otroligt arbete är nedlagt och det är än mer otroligt att allt gick ihop till slut! Nu håller vi bara tummarna för ett rasgodkännande.

Tiden rinner fort när dagarna är fyllda av bebisar och kattungar. Vi har haft besök av de familjer som tingat småkissar och det känns riktigt bra. Fyra stycken är tingade och det kommer nog att bli kanon. ”Tvillingarna” får till en uppfödares glädje hålla ihop och följas åt till samma familj, det känns extra gött. Lilla Blanche matchar sin nya matte perfekt och lilla Bea får komma till ett hem där det finns en ”Storkisse” som kan ta hand om henne och visa henne tillrätta i början. Länstidningen har varit här och gjort reportage om vår lilla stora familj och jag hoppas att det två sista kattungarna hamnar hos familjer här i stan. Kanske kan man få en skymt av dem någon gång då.
Nästa vecka väntar recognitionshow i Örebro, och även om vi inte kommer att ställa ut så ska vi dit och hälsa på alla de andra La Perm-uppfödarna vilket känns väldigt spännande!

Älskade småkissar! Det blir roligare för varje vecka som går. De är så företagsamma, kelna och söta! Visst blir man matt ibland när det är kattungar överallt, och oj vad mycket tok de gör! Bingis lyckades på något okänt sätt ta sig ned i badkaret och kom inte upp igen, när matten nattat bebis och skulle gå in för att hjälpa till stod både han OCH Benjamin och balanserade på badkarskanten. Mycket mystiskt, badkaret är högt och halt! Lilla Bea spatserade på handfatet och Blanche rockade loss med babymobilen på skötbordet! Hittade dock hemligheten, de hade lyckats kravla sig upp via en golvtrasa som hängde över badkaret och sedan vidare. Fast hur Bingis kom upp ur badet är faktiskt en gåta.
Hade fotosession med småvildarna igår. Inte lätt! Svårast var en bustokig Bernie, vars svanstipp var det enda som fastnade på de tvåhundrafemtielva bilderna som togs på honom. Mest fotogenique var Bennet, han goa in sig i filten och flirtade med kameran.
Alla småttingar har fått sin första vaccinering, Iris och Alice fick hänga med för påfyllnad. Kattungepaketen har kommit och Bingis och Bea är officiellt tingade nu. Det rullar på!

Kattungarna kommer allt mer in i den roliga perioden, fullt bus och massor av gos. Alice försöker fortfarande att släpa runt på sina småttingar, men de knatar raskt sin egen väg igen till hennes frustration. Det blir liksom ett evigt släpande för henne. Senaste dagarna har hon dock givit upp lite, och ligger och håller koll på dem istället. Iris däremot är MYCKET nöjd med sina nya kompisar och det är ibland så livat att inte ens hon orkar hålla tempot utan måste rädda sig undan och ta en paus.
De första intressenterna kommer på besök för att kika på småkissarna. Det ska bli spännande! Kattungepaketen är beställda och snart ska vi till veterinären för besiktning. En annons har lagts ut ang försäljning på blocket och nu väntar vi bara på kattungarnas tillväxt och fler fina familjer till våra småttingar!